03 september 2008

Fredrika: Bön binder bygge

Tio miljoner saknas för bygget av buddhisttemplet.
Arbetet stannade av i väntan på att buddhistiska föreningen samlar in pengar.

Projekteringen av det som är tänkt att bli Europas största thaibuddhistiska tempel inleddes 2004. Buddhistiska föreningen i Lappland köpte då 39 hektar på ett berg i Fredrika.
6 augusti 2005 lades en graverad stenplatta på plats som en symbolisk byggstart. I juni 2006 gjordes markarbeten som förberedelse för att bygga grunden. Den 15 juli samma år sattes en fyra meter hög staty av munken Luang Poo Thuad upp. Ännu en staty finns på plats, liksom två små hus vid entrén. Men i övrigt står arbetet stilla.

Vi behöver tio miljoner kronor för en bankgaranti innan vi kan börja bygga, säger Phramaha Boonthin Taosiri. Han säger att man har samlat in pengar men vill inte ange hur mycket, men han uppger att det mesta gått åt till att betala det arbete som redan gjorts.

Kaj Johansson, vd för det företag som gjort markarbetena, säger att man inte fått betalt för hela jobbet, som är värt omkring 2,5 miljon. De har lyckats skrapa ihop en del betalning tillsammans, men det är en hel del som återstår. Kaj Johansson vill inte säga hur mycket föreningen är skyldig. Han räknar med att han kommer att få betalt i framtiden.

En av de stora tillskyndarna av projektet är kommunalrådet Bert-Rune Dahlberg (s). På Åsele kommuns hemsida presenteras det ingående. Förutom templet på 400 kvadratmeter med plats för 300 personer, planeras bostadshus (för övernattning och meditation), en konferensanläggning med plats för 800 personer, en stor parkeringsplats, med mera.

Tror på 100 000 besökare per år
Men i den första etappen, den som föreningen nu planerar för, finns bara tempelbygget.
Enligt en undersökning som kommunen har låtit göra kan man räkna med cirka 100 000 besökare per år, när templet är klart.
En motsvarande attraktion, fast betydligt mindre, finns i den thailändska paviljongen i jämtländska Ragunda. Den besöks av 40 000 personer under ett år.
Bert-Rune Dahlberg är fortfarande optimistisk om tempelbygget. Han säger till Dagens Nyheter att det borde vara på plats ”inom ett, två eller kanske tre år”.

Hasse Boström
Reporter, Dagen

02 september 2008

Den stora orons tid

Isebels tid driver gudsfolket allt längre in i bedjandet. Ändens tid tvingar gudsfolket att vandra med Fadern.

Ändtiden är den stora orons tid. Dess inre väsen personifieras av Isebel, den fräcka trolösheten. Ändens tid är inte bara flyktighetens, obeständighetens och sammanblandningens tid. Isebels väsen heter tvetydighet. Hon beter sig i alla stycken utmanande. Hennes märke heter urskiljningslöshet, oförmåga att skilja mellan sant och falskt, sedligt och orent.

Men, ändens tid är profetismens avslutningskapitel. Den bedjande församlingen anger ton och tempo. ”I detta visar sig de heligas uthållighet: de håller fast vid Guds bud och tron på Jesus. Upp 14:12. Troheten och orubbligheten blir till ett Herrens berg. Från Sion ska lag utgå, Jes 2:3. Den som lär sig hantera Guds ord och protokoll, lär sig också hantera bedjandet i isebelstid.

Sammanblandandet, att försöka ösa ur oren källa samtidigt som man vill avge god bekännelse gör att allt gott blir skämd och sekunda produkt. De oheliga allianserna i enhetens namn kommer att rasa samman som bildstoden i Nebukadnessars dröm, Dan 2.

Ändtiden är profetisk tid. Den är domstid. Oron är stor bland dem som inte vill ha sina liv synade. Profeten har det trängre än någonsin, men hans ord kommer att besannas i all snabbare tempo.
Babylon, trolöshetens moder, ursprung och urbild för all opålitlighet ska manövreras ut. Bedjare gläder sig över den domen, Ps 48:12. Babylon är moder till varje liten Isebel. Guds dömande kommer att ge återklang i smått som stort. Men ledarskap är alltid värst utsatt - hon kallar sig konungarikenas drottning, Jes 47:5. Affärsmän yvs över sina kontrakt med henne, Upp 18:15.

Tiden kräver ett återvändande till Bönen. Men Isebel omdefinierar den gärna med enda syfte att avväpna och odugliggöra den. Hon heter godtycke och nyckfullhet, självsvåld och egenmäktighet. Hon hävdar köttslighetens rätt att gripa tag i Guds löften. Hon ger var och en rätt att hävda Guds ord för personlig vinning.

Tiden kräver ett återvändande till Bönen, till enskilt och gemensamt bedjande vid Guds altare. De som kunde be, kallade den sortens bedjande för ”Det avklädda bedjandet”. Den bön där själen klär sig naken ger allt åt Gud, allt utrymme, all planläggning, all rätt att svara efter gudsrikets sätt, all ära. Den bön där själen klär sig naken går grundligt till väga för att insätta vetekornslagens rätt och sätt.

Vid altaret där själen låter sig kläs naken, blir allt kristall. Varje del av existensen når en klarhet och renhet som Rikets fiender uppfattar som en stingande, brännande glans. Tiden kräver att Guds härlighet ges allt utrymme.

Vid altaret lär man sig att be i Jesu namn. I altarets kristallklarhet lär man sig att definiera böner efter hans sinne och plan. Från Sion ska lag utgå. Heligheten är inte underhållande. Inte heller ger den snabba klipp. Jesu frälsning anpassar sig inte efter människors önskan. Bön i isebelsland lär sig leta upp Herrens böner, de som skaffar plats åt Faderns fullhet i Kristus. Bön i den stora orons tid återerövrar Himlens kristall åt sinne och hjärta.

Lars Widerberg